Kapitel 10 av 13 i Sverige i fokus

Sveriges historia: från jordbruksland till informationssamhälle

Snabba svar

När blev Sverige en demokrati?

1921. Då hölls det första riksdagsvalet där både män och kvinnor fick rösta. Beslutet om allmän rösträtt togs 1918.

Vad var folkhemmet?

En idé från 1928, formulerad av Per Albin Hansson: ett samhälle där alla känner trygghet och gemenskap, oavsett bakgrund.

Vad var rekordåren?

Tiden efter andra världskriget, 1945 till 1976, med stark ekonomi, låg arbetslöshet och stora välfärdsreformer.

När grundades Sverige?

Sverige i fokus ger inget grundningsår. Gustav Vasa valdes till kung 6 juni 1523, vilket ses som början på den svenska statens självständighet.

Kapitel 10 i Sverige i fokus handlar om de senaste 200 åren. Under den tiden gick Sverige från ett fattigt jordbruksland till ett modernt välfärdssamhälle med hög teknik. Kapitlet tar upp industrialiseringen, vägen till demokrati, folkhemmet, rekordåren och dagens informationssamhälle. Här får du det viktigaste förklarat med egna ord, plus de årtal som är bra att kunna.

När grundades Sverige och hur länge har Sverige funnits?

Kapitlet om Sveriges historia börjar för ungefär 200 år sedan. Materialet till provet ger alltså inget exakt startår för Sverige. Men två datum är viktiga, och de nämns i kapitlet om högtider. Gustav Vasa valdes till kung den 6 juni 1523. Det brukar räknas som början på den svenska statens självständighet. Den 6 juni 1809 fick Sverige en ny regeringsform. Från och med då måste kungen dela makten med riksdagen. Därför är 6 juni Sveriges nationaldag.

Vikingatiden finns inte med i Sverige i fokus. Du behöver därför inte lära dig om vikingar inför provet. Lägg tiden på 1800-talet och 1900-talet i stället.

Från jordbrukssamhälle till industrisamhälle

För 200 år sedan var Sverige ett jordbruksland. Nästan alla bodde på landet och arbetade med jord och djur. Städerna var små. Sverige var fattigt jämfört med andra länder i Europa.

Under 1800-talet förändrades detta. Nya maskiner uppfanns och fabriker byggdes. De första stora industrierna i Sverige kom i mitten av 1800-talet. Det var sågverk som gjorde trävaror och industrier som tillverkade stål. Senare kom fabriker för skor, kläder och verkstadsprodukter. Många flyttade från landet till städerna för att arbeta i fabrikerna.

Befolkningen växte snabbt. I början av 1800-talet bodde omkring 2,5 miljoner människor i Sverige. Hundra år senare var de dubbelt så många. Orsaken var bättre jordbruk som gav mer mat, och medicinska framsteg som gjorde att färre barn dog. Men många hade ändå svårt att hitta arbete. Därför utvandrade över en miljon svenskar till USA mellan 1850 och 1920.

Sveriges väg till demokrati

Länge hade kungen, adeln, kyrkan, köpmännen och bönderna den politiska makten. När samhället blev modernt krävde fler människor att få vara med och bestämma. Här är de viktigaste stegen:

• 1809: en ny grundlag begränsade kungens makt.
• 1865: fler fick rösta till riksdagen. Adeln och prästerna förlorade sitt gamla inflytande.
• 1909: nästan alla män fick rösträtt.
• 1918: riksdagen beslutade om allmän rösträtt.
• 1921: det första riksdagsvalet där både män och kvinnor fick rösta. Kvinnor kunde nu också bli riksdagsledamöter.

Från 1921 räknas Sverige som en demokrati. Före 1909 fick bara män med en viss inkomst eller förmögenhet rösta. De rikaste hade dessutom flera röster.

Folkrörelserna

Folkrörelserna var frivilliga föreningar. De samlade människor kring gemensamma intressen och krävde rättigheter, till exempel rösträtt, åtta timmars arbetsdag och religionsfrihet. Fyra av de största var arbetarrörelsen, frikyrkorörelsen, kvinnorörelsen och nykterhetsrörelsen. Redan på 1800-talet var hundratusentals människor engagerade. De startade egna bibliotek och studiecirklar.

Folkrörelserna använde lagliga metoder: demonstrationer, protestmöten, böcker och artiklar i tidningar. Många av dem finns kvar i dag. Kvinnorörelsen var särskilt viktig för att kvinnor skulle få rösträtt.

Vad var folkhemmet och den svenska modellen?

Under 1920- och 1930-talen blev vardagen modernare. Fler fick elektricitet och bostäderna blev långsamt bättre. Men det var också en orolig tid med stora konflikter mellan arbetsgivare och arbetare. Många var arbetslösa och strejker var vanliga. År 1931 sköt militären mot demonstrerande arbetare i Ådalen. Flera personer dog. Händelsen skakade Sverige och visade hur djupa konflikterna var.

Många ville hitta fredliga lösningar. År 1938 slöt arbetsgivare och fackförbund ett avtal i Saltsjöbaden nära Stockholm. Det kallas Saltsjöbadsavtalet. Avtalet lade grunden för den svenska modellen. Modellen betyder att arbetsgivare och fackförbund, inte politikerna, kommer överens om löner och arbetsvillkor. Det sker i kollektivavtal. Så bestäms löner i Sverige fortfarande i dag.

Folkhemmet är en idé från 1928. Socialdemokraternas partiledare Per Albin Hansson beskrev ett samhälle där alla skulle känna trygghet och gemenskap, oavsett bakgrund. Klasskillnaderna och de politiska konflikterna skulle bli mindre.

Det moderna samhällets mörka sidor

Alla fick inte ett bättre liv. Rasismen var utbredd på 1930-talet. Det fanns så kallad rasbiologisk forskning som drabbade samer, tornedalingar, judar och romer. Riksdagen stiftade lagar som gjorde det svårare för romer och judar att invandra till Sverige.

Människor som inte ansågs passa in placerades på sjukhus eller andra vårdinrättningar, ibland för resten av livet. Det drabbade särskilt personer med psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning. Först på senare tid har Sverige gett viss upprättelse till dem som drabbades.

Sverige under första och andra världskriget

Sverige förklarade sig neutralt under första världskriget (1914–1918). Landet drabbades ändå av brist på mat och andra varor. Det ledde till demonstrationer och protester.

Under andra världskriget (1939–1945) var Sverige också neutralt och stod utanför striderna. Men läget blev svårt när Sovjetunionen anföll Finland och när Nazityskland ockuperade Danmark och Norge. För att inte dras in i kriget lät regeringen tyska soldater resa genom Sverige till Norge och Finland.

Under Förintelsen mördade nazisterna cirka 6 miljoner judar i Europa. På 1930-talet och i början av kriget var det svårt för judar att fly till Sverige. Mot slutet av kriget ändrades politiken. Omkring 7 000 danska judar flydde till Sverige med hjälp av en dansk-svensk räddningsaktion. Diplomaten Raoul Wallenberg gav judar skyddspass, papper som visade att de stod under svenskt skydd. Röda Korset räddade tusentals människor från koncentrationslägren och körde dem till Sverige i vita bussar.

Vad var rekordåren?

Efter andra världskriget växte Sveriges ekonomi starkt under lång tid. Arbetslösheten var mycket låg och levnadsstandarden steg snabbt. Socialdemokraterna hade oftast regeringsmakten själva från 1945 till 1976. Den goda ekonomin gjorde stora reformer möjliga. Därför kallas tiden ofta för rekordåren.

Välfärdssamhället byggdes ut. De som arbetade fick 40 timmars arbetsvecka, lediga lördagar och fem veckors betald semester. Fler fick råd med bil, sommarstuga och utlandssemester. Sjukvård och äldreomsorg förbättrades. Barnbidrag, sjukförsäkring och pensioner blev bättre. Många av dagens trygghetssystem kommer från den här tiden.

Sverige blev ett invandrarland. Många kom från Finland, Grekland, Jugoslavien och Turkiet för att arbeta. På 1800-talet hade Sverige varit ett utvandrarland. Flytten till städerna gav bostadsbrist. Staten startade därför miljonprogrammet på 1960-talet. Målet var att bygga en miljon bostäder på tio år. Nya områden växte fram i förorterna, med större lägenheter, affärer, sjukvård och skolor.

Jämställdheten ökade. Löneskillnaderna mellan män och kvinnor minskade. Fler kvinnor började arbeta utanför hemmet och daghem byggdes ut. Du-reformen på 1960-talet gjorde att människor sa “du” i stället för titlar eller “ni”. I början av 1960-talet kom tv-apparaten. Många ungdomar engagerade sig för fred, miljö och internationell solidaritet.

Informationssamhället och globaliseringen

Från mitten av 1970-talet blev industrisamhället ett informations- och kunskapssamhälle. Förändringen började som en ekonomisk kris. Länder i andra delar av världen producerade billigare varor. Flera stora svenska industrier lades ner och arbetslösheten ökade. År 1976 fick Sverige en regering som inte var socialdemokratisk. Sedan dess har socialdemokratiska och borgerliga regeringar växlat.

I informationssamhället behövde människor mer utbildning. Universitet och högskolor byggdes ut. Kunskap blev snabbt gammal, så livslångt lärande och vuxenutbildning blev viktigare.

På 1990-talet ökade invandringen igen. Många kom som flyktingar från diktaturer och krig. Segregeringen och främlingsfientligheten ökade. Integration och arbete mot utanförskap blev viktiga politiska frågor.

Från 1980-talet fick individens rättigheter större betydelse. Fler ville själva välja skola och vård, och valfrihet blev en politisk fråga. Rättigheterna för barn och minoriteter stärktes och lagarna mot diskriminering blev fler. Synen på hbtqi-personer förändrades, från stark diskriminering till allt större acceptans.

Den digitala revolutionen började på 1990-talet. Datorer, internet, smarta telefoner och på senare tid AI har förändrat hur vi arbetar, studerar och kommunicerar. Sverige är i dag ett högteknologiskt informationssamhälle med kontakter över hela världen.

Det här brukar provet fråga om

UHR har bara publicerat några få exempelfrågor. Listan bygger på vad kapitlet lägger vikt vid, inte på riktiga provfrågor.

• Årtalen på vägen till demokrati: 1809, 1865, 1909, 1918 och 1921.
• Vad folkrörelserna var och vilka fyra som var störst.
• Vad folkhemmet betyder och vem som formulerade idén.
• Saltsjöbadsavtalet 1938 och vad den svenska modellen innebär.
• Sveriges neutralitet under båda världskrigen.
• Rekordåren: när de var, varför de kallas så och vilka reformer som kom.
• Miljonprogrammet och hur Sverige blev ett invandrarland.
• Vad som kännetecknar informationssamhället från 1970-talet.

Öva på frågorna till kapitel 10. Frågorna är våra egna och inte UHR:s.

Svåra ord i kapitlet

folkrörelse

en frivillig förening där många människor samlas kring ett gemensamt intresse, till exempel nykterhet eller rösträtt

allmän rösträtt

att alla vuxna får rösta, inte bara de som har pengar

kollektivavtal

ett avtal om löner och arbetsvillkor mellan arbetsgivare och fackförbund

välfärdssamhälle

ett samhälle där staten ger trygghet, till exempel sjukvård, pension och barnbidrag

neutral

att inte ta ställning för någon sida i ett krig

utvandra

att flytta från sitt land till ett annat land

levnadsstandard

hur bra människor lever ekonomiskt: bostad, mat, pengar

segregering

att olika grupper lever åtskilda från varandra, till exempel i olika bostadsområden

Medborgarskapskursen

Hela kursen, alla 13 kapitel

MånadÅr

99kr per månad

eller 499 kr för ett helt år

• Lektioner för varje kapitel i Sverige i fokus
• Övningsfrågor med förklaring och sidhänvisning
• Provsimulering i samma form som augustiprovet
• Svåra ord förklarade på enkel svenska

Kommer snart

Vill du få ett mejl när kursen öppnar? Skriv till oss.

Källor

• Sverige i fokus, UHR (2026): s. 32–38 (kapitel 10). Uppgiften om Gustav Vasa 1523 och regeringsformen 1809 kommer från s. 46 (kapitel 13).