Kapitel 4 av 13 i Sverige i fokus

Rösträtt i Sverige: val, partier och vem som stiftar lagar

Snabba svar

Vem har rösträtt i Sverige?

Alla som fyllt 18 år. I riksdagsvalet krävs svenskt medborgarskap. I kommun- och regionvalen räcker det att ha varit folkbokförd i Sverige i sammanlagt tre år.

Hur ofta är det val i Sverige?

Val till riksdag, regioner och kommuner hålls vart fjärde år. Val till EU-parlamentet hålls vart femte år.

Vem stiftar lagar i Sverige?

Riksdagen. Regeringen styr landet och myndigheterna genomför besluten.

Hur många partier sitter i riksdagen?

Åtta partier fram till valet 2026: C, KD, L, MP, M, S, SD och V.

Vad är fyraprocentsspärren?

Ett parti måste få minst fyra procent av rösterna för att komma in i riksdagen.

Kapitel 4 i Sverige i fokus handlar om politiska val och partier. Partierna har olika idéer om hur landet ska styras och försöker få folkets stöd så att deras kandidater väljs till riksdagen, regionerna, kommunerna eller EU. Alla kan engagera sig i ett parti. Här får du kapitlet förklarat med egna ord.

När är det val i Sverige?

Val till riksdagen, regionfullmäktige och kommunfullmäktige hålls vart fjärde år. Val till EU-parlamentet hålls vart femte år.

Alla som har rösträtt röstar på det parti som de tycker har den bästa politiken. Partierna ställer upp med kandidater till riksdagen, regionerna, kommunerna och EU-parlamentet. En väljare i Sverige röstar alltså i tre val vart fjärde år. Vart femte år tillkommer valet till EU-parlamentet.

Vem har rösträtt i Sverige?

Olika val har olika regler för vem som får rösta. Grunden är att man ska ha fyllt 18 år.

• Riksdagsvalet: du måste vara svensk medborgare.
• Kommun- och regionvalen: du behöver inte vara svensk medborgare, men du ska ha bott och varit folkbokförd i Sverige i sammanlagt tre år.
• EU-medborgare och medborgare i Norden: behöver bara vara folkbokförda i Sverige för att rösta i kommun- och regionvalen.
• EU-parlamentet: EU-medborgare röstar i det land där de är folkbokförda.

Det här är en av de vanligaste sakerna att blanda ihop. Lär dig skillnaden mellan riksdagsvalet (medborgarskap krävs) och de lokala valen (tre års folkbokföring räcker).

Ett exempel: en person från ett land utanför EU har varit folkbokförd i Sverige i fyra år. Hen får rösta i kommun- och regionvalet. I riksdagsvalet får hen rösta först som svensk medborgare. En person från Finland som just flyttat hit och folkbokfört sig får rösta i kommun- och regionvalet direkt.

Vad är en folkomröstning?

Ibland hålls en folkomröstning om en särskild fråga. Den kan gälla hela landet, en region eller en kommun. Folkomröstningar i Sverige är rådgivande. Det betyder att politikerna inte måste följa resultatet.

År 2003 höll Sverige en folkomröstning om euron. Folket röstade nej till att byta ut kronan, och Sverige behöll den svenska kronan.

En folkomröstning är alltså inte samma sak som ett val. I ett val väljer du partier och politiker för fyra år. I en folkomröstning svarar du på en enda fråga, till exempel ja eller nej till euron.

Hur går det till att rösta?

Före valet får alla med rösträtt ett röstkort hemskickat. På kortet står vilken vallokal du ska gå till. Det går också att rösta i förväg på särskilda platser.

I vallokalen finns valsedlar för de olika partierna. Valen är hemliga. Alla röstar bakom en skärm, i ett röstbås, så att ingen annan kan se vilket parti du väljer.

Det hemliga valet hänger ihop med det du läste i kapitel 2 om fria val. Ingen ska kunna hota eller tvinga dig att rösta på ett visst sätt. Ingen kan heller kontrollera efteråt vad du röstade på. Du har också rätt att låta bli att rösta.

Vad gör ett politiskt parti?

Politiska partier samlar människor med gemensamma idéer om hur samhället ska styras. De föreslår lösningar och driver frågor de tycker är viktiga. Det ger väljarna olika alternativ att välja mellan.

Alla som vill kan bli medlemmar i ett parti och påverka politiken inifrån. Det går också att starta ett nytt parti tillsammans med andra. Under valrörelsen försöker partierna övertyga väljarna genom debatter, möten, politisk reklam och kampanjer. Inför valen syns partierna ofta på gator och torg, där de berättar om sin politik för väljarna.

Vilka politiska partier sitter i Sveriges riksdag?

Sverige i fokus listar de åtta partier som sitter i riksdagen fram till valet 2026, i bokstavsordning:

• Centerpartiet (C)
• Kristdemokraterna (KD)
• Liberalerna (L)
• Miljöpartiet (MP)
• Moderaterna (M)
• Socialdemokraterna (S)
• Sverigedemokraterna (SD)
• Vänsterpartiet (V)

I region- och kommunvalen finns ofta också lokala partier. De har bara politik för sin egen region eller kommun, inte för hela landet.

Vad betyder proportionella val och fyraprocentsspärren?

Sverige har proportionella val. Partierna får platser i riksdagen, regionfullmäktige och kommunfullmäktige utifrån sin andel av rösterna. Får ett parti tjugo procent av rösterna får det tjugo procent av platserna. Därför behöver partierna ofta samarbeta för att få majoritet för sina förslag.

För att komma in i riksdagen måste ett parti få minst fyra procent av rösterna. Regeln kallas ofta fyraprocentsspärren. Den finns för att hindra att för många partier kommer in i riksdagen. Med färre partier blir det lättare att skapa stabila majoriteter.

Vem stiftar lagar i Sverige?

Det är riksdagen som stiftar lagar. Det står i regeringsformen, en av grundlagarna: riksdagen stiftar lagar och regeringen styr landet. Riksdagen beslutar också om statens budget.

Så här hänger valet och lagarna ihop: folket väljer riksdagens 349 ledamöter vart fjärde år. Riksdagen stiftar lagarna och väljer statsminister. Regeringen styr landet efter lagarna, och myndigheterna genomför besluten. Din röst i riksdagsvalet påverkar alltså vilka som skriver Sveriges lagar.

Det här brukar provet fråga om

• Hur ofta val hålls: vart fjärde år (riksdag, region, kommun) och vart femte år (EU).
• Åldersgränsen för rösträtt: 18 år.
• Vad som krävs för att rösta i riksdagsvalet respektive kommun- och regionvalen.
• Att folkomröstningar är rådgivande, och exemplet med euron 2003.
• Röstkort, vallokal, förtidsröstning och att valet är hemligt.
• De åtta partierna i riksdagen.
• Vad proportionella val betyder.
• Fyraprocentsspärren och varför den finns.
• Att riksdagen stiftar lagar.

Öva på kapitel 4

Testa dig själv med tre öppna frågor till kapitel 4, resten ingår i kursen. Frågorna är skrivna av oss i provets stil och är inte UHR:s frågor. Var extra noga med reglerna för rösträtt, det är där de flesta gör fel.

Svåra ord i kapitlet

rösträtt

rätten att rösta i ett val

folkbokförd

registrerad hos Skatteverket som boende i Sverige

folkomröstning

en omröstning där folket röstar om en särskild fråga

rådgivande

ger ett råd; politikerna måste inte följa resultatet

röstkort

ett kort som skickas hem före valet och visar vilken vallokal man ska gå till

valsedel

lappen med partiets namn som man lägger i kuvertet när man röstar

valrörelse

tiden före ett val då partierna kampanjar för att få röster

proportionella val

partierna får platser i förhållande till hur många röster de fått

majoritet

mer än hälften av rösterna eller platserna

stifta lagar

besluta om nya lagar

Medborgarskapskursen

Hela kursen, alla 13 kapitel

MånadÅr

99kr per månad

eller 499 kr för ett helt år

• Lektioner för varje kapitel i Sverige i fokus
• Övningsfrågor med förklaring och sidhänvisning
• Provsimulering i samma form som augustiprovet
• Svåra ord förklarade på enkel svenska

Kommer snart

Vill du få ett mejl när kursen öppnar? Skriv till oss.

Källor

• Sverige i fokus, UHR (2026): s. 14–15 (val och partier), s. 12 och 16 (riksdagen stiftar lagar)