Kapitel 5 av 13 i Sverige i fokus

Grundlagarna: Sveriges fyra grundlagar, rättsväsendet och rättssäkerhet

Snabba svar

Hur många grundlagar har Sverige?

Fyra: regeringsformen, tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och successionsordningen.

Vad är en grundlag?

En lag som beskriver hur landet styrs och vilka rättigheter medborgarna har. Grundlagar är svårare att ändra än andra lagar.

Vad är regeringsformen?

Grundlagen som säger att all offentlig makt utgår från folket, att riksdagen stiftar lagar och att regeringen styr landet.

Hur ändrar man en grundlag?

Riksdagen måste fatta två likadana beslut, med ett riksdagsval emellan.

Vilka domstolsnivåer finns i Sverige?

Tre: tingsrätten, hovrätten och Högsta domstolen.

Kapitel 5 i Sverige i fokus handlar om lagarna som alla måste följa, och om grundlagarna som står över alla andra lagar. Det beskriver också rättsväsendet: polisen, åklagarna, domstolarna och vad som händer från polisanmälan till dom. Här får du kapitlet förklarat med egna ord.

Vad är en grundlag?

En grundlag är en lag som bestämmer hur Sverige ska styras och vilka rättigheter medborgarna har. Grundlagarna är svårare att ändra än andra lagar. Det är meningen: de ska skydda demokratin även när den politiska majoriteten byts.

Vilka är Sveriges fyra grundlagar?

Sverige har fyra grundlagar:

1. Regeringsformen: hur landet styrs och medborgarnas fri- och rättigheter.
2. Tryckfrihetsförordningen: det fria ordet i tryckt form.
3. Yttrandefrihetsgrundlagen: rätten att uttrycka sig fritt i radio, tv och andra medier.
4. Successionsordningen: vem som ska bli kung eller drottning.

Provet frågar ofta vilken grundlag som gör vad. Lär dig de fyra namnen och ett stickord för varje.

Vad är regeringsformen?

Regeringsformen är den grundlag som beskriver statsskicket. Den säger att all offentlig makt utgår från folket, att riksdagen stiftar lagar och att regeringen styr landet. Den garanterar medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter, beskriver statschefens roll och hur myndigheterna fungerar.

Sverige i fokus citerar regeringsformens första mening: “All offentlig makt i Sverige utgår från folket.” (s. 16). Den offentliga makten ska också utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.

Allemansrätten är också skyddad i regeringsformen. Den ger alla rätt att vara i naturen, oavsett vem som äger marken. Du får gå, cykla, paddla, tälta, göra upp eld och plocka bär, svamp och blommor. Men du får inte skada naturen eller störa markägaren. Det är till exempel inte tillåtet att gå på bondens åkrar, gå in i någon annans trädgård eller kasta skräp i naturen. Ovanliga växter som skyddas av lagen får du inte plocka.

Vad skyddar tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen?

Tryckfrihetsförordningen skyddar det fria ordet i tryckt form. Alla har rätt att fritt ge ut böcker, tidningar och tidskrifter.

Yttrandefrihetsgrundlagen ger alla rätt att uttrycka sina tankar och åsikter fritt, till exempel i radio, tv och dagstidningar. Alla som bor i Sverige har rätt att bilda och vara med i föreningar och att demonstrera.

Men vissa yttranden är förbjudna i lag. Det är förbjudet att kränka och förtala personer eller grupper. Sådana brott kallas förtal, hets mot folkgrupp eller hatbrott. Det är också förbjudet att sprida information som kan skada Sveriges säkerhet, till exempel hemligheter om försvaret.

Successionsordningen, den fjärde grundlagen, bestämmer vem som ska bli kung eller drottning efter den nuvarande. I dag är kronprinsessan Victoria först i tur.

Hur ändrar man en grundlag?

Sverige i fokus säger bara att grundlagarna är svårare att ändra än andra lagar. Reglerna står i regeringsformen (8 kap. 14 §). En grundlag ändras genom två likadana beslut i riksdagen. Mellan besluten måste det ha hållits ett val till riksdagen, och den nya riksdagen ska ha samlats. Väljarna får alltså säga sitt innan ändringen blir klar.

Vilka myndigheter ingår i rättsväsendet?

Rättsväsendet består av myndigheter som ser till att lagarna följs och att staten använder sin makt enligt lagen:

• Polisen förhindrar, utreder och bekämpar brott. Polisen gör också pass och nationella id-kort och ger tillstånd, till exempel för demonstrationer.
• Åklagarmyndigheten avgör om en misstänkt person ska ställas inför domstol.
• Domstolarna granskar bevis och beslutar om påföljd, som böter eller fängelse, eller frikänner.
• Brottsoffermyndigheten tar hand om personer som utsatts för brott.
• Kriminalvården ansvarar bland annat för fängelserna.

Domstolarna finns på tre nivåer. Tingsrätten är första instans, där brottmål och tvistemål börjar. Hovrätten prövar fall som överklagats från tingsrätten. Högsta domstolen (HD) prövar bara vissa viktiga fall som redan gått igenom tingsrätt och hovrätt. Domstolarna hjälper också till i tvister, till exempel vårdnadstvister mellan föräldrar.

Hur går en brottsutredning och en rättegång till?

När någon misstänks för brott följer en process i flera steg:

1. Polisanmälan. Den som utsatts anmäler brottet till polisen.
2. Förhör. Polisen tar reda på vad som hänt.
3. Förundersökning. Polisen samlar bevis och pratar med vittnen.
4. Anhållan. Vid starka misstankar kan personen gripas. En åklagare kan anhålla personen i upp till 72 timmar.
5. Häktning. Om bevisen blir starkare kan en domstol besluta att personen ska hållas inlåst under längre tid.

Efter utredningen bestämmer åklagaren om det ska bli rättegång. Där försöker åklagaren bevisa att den åtalade är skyldig. Den åtalade har rätt till en försvarsadvokat som kan ifrågasätta bevisen och lägga fram egna. Domaren avgör om personen är skyldig och vilken påföljd som ska ges, till exempel böter eller fängelse. Bedöms personen oskyldig frikänns hen.

I tingsrätten dömer också nämndemän tillsammans med domaren. De representerar allmänheten och ger insyn i rättsprocessen. Nämndemännen utses av de politiska partierna.

Vad betyder rättssäkerhet?

Rättssäkerhet betyder att alla behandlas lika inför lagen och får en rättvis rättegång. Ingen döms utan en process där bevis och fakta granskas noga. En misstänkt ska ses som oskyldig tills hen dömts. Domstolarna är oberoende: regeringen och riksdagen kan inte bestämma hur de ska döma. Alla har rätt att försvara sig med en advokat och att överklaga en dom som de tycker är fel.

I Sverige är en person straffmyndig från 15 år och kan då åtalas för brott. Under 2026 har regeringen föreslagit att gränsen ska sänkas till 13 år vid allvarliga brott. När ett yngre barn gör något brottsligt bestämmer socialtjänsten vad som ska hända.

Den som döms för vissa allvarliga brott hamnar i belastningsregistret. Det kan göra det svårare att få jobb, körkort eller medborgarskap.

Det här brukar provet fråga om

• Hur många grundlagar Sverige har och vad de heter.
• Vad regeringsformen säger: makten utgår från folket, riksdagen stiftar lagar, regeringen styr.
• Vilken grundlag som skyddar tryckta skrifter och vilken som skyddar radio och tv.
• Vad successionsordningen bestämmer.
• Vad som är förbjudet trots yttrandefriheten: förtal, hets mot folkgrupp, hatbrott.
• Vad allemansrätten tillåter och inte tillåter.
• Rättsväsendets myndigheter och vad var och en gör.
• De tre domstolsnivåerna och stegen från polisanmälan till rättegång.
• Vad rättssäkerhet betyder och att domstolarna är oberoende.
• Straffmyndighetsåldern 15 år och vad belastningsregistret kan påverka.

Öva på kapitel 5

Testa dig själv med tre öppna frågor till kapitel 5, resten ingår i kursen. Frågorna är skrivna av oss i provets stil och är inte UHR:s frågor. Kapitlet är ett av de längsta i materialet, så gör gärna frågorna två gånger.

Svåra ord i kapitlet

grundlag

en av de fyra lagar som bestämmer hur Sverige styrs; svårare att ändra än vanliga lagar

stifta

besluta om en lag

förtal

att sprida falska eller kränkande påståenden om en person

hets mot folkgrupp

att hota eller uttrycka förakt för en grupp, till exempel på grund av etnisk bakgrund

allemansrätten

rätten att vara i naturen även på mark som någon annan äger

åklagare

en jurist hos staten som beslutar om åtal och försöker bevisa brott i domstol

påföljd

straffet för ett brott, till exempel böter eller fängelse

överklaga

be en högre domstol att pröva domen igen

häktning

att en domstol beslutar att en misstänkt ska hållas inlåst under en längre tid

straffmyndig

gammal nog att kunna åtalas för brott; i Sverige 15 år

Medborgarskapskursen

Hela kursen, alla 13 kapitel

MånadÅr

99kr per månad

eller 499 kr för ett helt år

• Lektioner för varje kapitel i Sverige i fokus
• Övningsfrågor med förklaring och sidhänvisning
• Provsimulering i samma form som augustiprovet
• Svåra ord förklarade på enkel svenska

Kommer snart

Vill du få ett mejl när kursen öppnar? Skriv till oss.

Källor

• Sverige i fokus, UHR (2026): s. 16–19
• Regeringsformen (1974:152), 8 kap. 14 §, riksdagen.se: hur grundlag stiftas: två likalydande beslut med riksdagsval emellan